Foto- och dokumentarkiv

Besök ”ågalleriet” (ovan) vid parkeringen till båthamnen i Rönöån!
Genom att klicka på en bild här nedan så kan du se den i ett större format.

Foton från förr sammanställt från aktiviteten 5 april 2022
se sammanställningen

Soffan i ”Förskingringen”

Läs mer

Segerbo-gudstjänst

Dessa bilder från Thomas Mattsson har han publicerat på Nostalgibilder Vikbolandet. Den är från en friluftsgudstjänst år 2000. Finns du med på bilderna?

Majvor o Lennart Bågmark, Bygdegården

Erik Karlsson, Gräsbrink, Nils Olof o Greta Karlberg, Kungsgården

Urban Mattsson, Vedbacken, David Mattsson Inga Britt Mattsson, Norrköping

Gösta o Elsy Andersson, Arvidslund, Sture o Gun Frank, Jonstorp

Ella Mattsson Mats Mattsson, Skälläng, Torsten o Gittan Berglund, Erikslund

Bengt o Lisen Andersson, Solgläntan, Gunborg Andersson, Håkantorp

Bengt o Inga Eriksson, Segerbo eller Åkermossen, Lasse o Ulla Jonsson, Hemmingstorp, Ö Ny

Ruth Larsson, Nybygget, Hans o Inga Stina Glimborg, Mossebo

Max-Ove o Sonja Karlberg, Grindstugan, Herr o Fru Isaksson, Lilla Lövhäjan

Ragna Eriksson, Kantor Anders Andersson, Prosten Torbjörn Sjöberg

Vykort från 1919 med skolan i Rönö, nuvarande Bygdegården

”Från vänster: lärarinnan (dotter) Ellen (f 1884-03-28 Linköping), lärarinnan (dotter) Anna (f 1881-08-10 Linköping), äldste sonen Ivar Karl (f 1886-07-25 Rönö), mamman Ellen Therése Augusta (f Neuman 1860-10-05 Linköping), pappan skollärare Ivar Holmgren (f1853-04-06 Värna, Östergötland), sonen Hjalmar Fritiof (f 1892-01-04 Rönö) och yngste sonen Sven (f 1896-04-25 Rönö). Brodern som saknas på bilden är Erik George (1888-04-25 Rönö).

Föräldrarna med de två döttrarna flyttade till Rönö 1884. Ivar Holmgren slutade sin lärartjänst i Rönö 1911 och flyttade med sin hustru till Drothem, Östergötland. Ivar avled i Västerås 1928 och Ellen Therése avlider troligen 1923. Både Anna (flyttade från Rönö 1912) och Ellen (flyttade från Rönö 1908) stannade kvar som lärare både i småskolan i Mörje och Kyrkskolan i Rönö.”                                                              Conny P

Vykortet är skrivet den 18 sept 1910 till Kristina Axberg Bohmans pappas farmor Sofia Axberg i Gryt med en hälsning från “Ellen H” som var lärarinna i Rönö.

Ångbåtsbryggan vid Stäk

1800-talet var ångbåtsbyggandets stora era. I Norrköping återfanns framstående skeppsvarv som Hammarstens, Häggblads och Motala Varv, där framför allt det senare placerade Norrköping på den internationella kartan över framstående varvsstäder. Skärgårdstrafiken i sin tur kom igång på allvar under mitten av 1800-talet.

Bilden, som är tagen 1932,  visar ångbåten Maria som lagt till vid Stäks brygga. Det är många  i Rönö som kan berätta historier från denna epok.

Stäkviken

Stäkviken, eller egentligen Wintersboviken som den har hetat. På bilden  ser man lanthandeln,  Stäks mangårdsbyggnad samt  Vintersbo Herrgård, som  var landmärke för sjöfarare.

Pelle Fors och spelemän från bygden

Fiolspelmannen Per Johansson, eller Pelle Fors som han kallades, vandrade omkring i bygden med sin fiol och var flitigt anlitad vid kalas och fester i trakten. Pelle, som föddes 1815, anses vara en av Sveriges märkligaste spelmän inom folkmusiken.

1878 började en 11 årig pojke, Finnmark Hellström lära sig spela fiol av Pelle Fors. Pelle Fors, Finnmark Hellstöm och Karl-Adolf Hellström (vissångare) var under en tid eftertraktade bygdeartister.

Finnmark Hellströms tvillingsöner Allan och Anselm Hellström blev 1982 riksspelmän.

En ganska stor mängd av Pelle Fors, Finnmark Hellström och bröderna Hellströms  kompositioner har  senare upptecknats och finns inspelade på skiva.

Pelle Fors låtar

54 låtar efter Pelle Fors (1815 – 1908), Vikbolandet, Östergötland, utgivna av Östergötlands Spelmansförbund och Folkungagillet 1977 finns på folkwiki. De flesta av låtarna är upptecknade efter bröderna Allan och Anselm Hellström, Vikbolandet. De hade i sin tur låtarna i tradition efter sin far, Finnmark Hellström, som var en av Pelle Fors bästa elever. Ibland ser man därför att låtarna är angivna att vara efter Finnmark eller bröderna Hellström.

Lanthandeln i Linneberga

Fastigheten, där den gamla affären var inrymd, köptes 1885 av handlaren Karl Ingvaldsson. Senare drevs rörelsen av Johanna Flisberg. Hennes biträde, Elin Johansson, övertog affären 1925. 1934 övertogs butiken av Gustav Lindström från Ringarum och 1939 överlät han företaget till Georg Pettersson. Då sades butiken ha varit i drift i minst ett sekel.

Den nya affären invigdes 1955 och byggdes sedan om till ”snabbköp” i mitten av 60-talet. Mellan åren 1977 och 2012 var affären en sommarbutik och verksamheten avslutades med loppisverksamhet.

Posten

Granne med lanthandel fanns posthuset som senare ”flyttade in” i lanthandeln redan under Georg Petterssons tid. Lokalposten sorterade i posthuset och senare i Lanthandeln och distribuerades dagligen av familjen Pettersson.

Notfiske i Stäk

Att fiska med not härstammar från slutet av 1800-talet. Fisket organiserades i notlag och noten drogs under isen mellan flera vakar. Fisket var lukrativt eftersom fångsterna kunde bli stora, men den arbetskrävande metoden förlorade sin attraktionskraft vid 1950-talet. Bilderna är tagen i Stäkviken på 50-talet.

Observera mängden fisk som fångades!

 

Föreningslivet

I Rönö har det funnits 23 olika föreningar och sammanslutningar, såsom Rönö Elektriska Distributionsförening, Rönö Lottaavdelning och Rönö Skytteförening. Av dessa finns några kvar. Bilderna visar aktiviteter i Skytteföreningen.

Höbärgning vid Bugaviken

Förr bärgades hö på störar. Det var ett rätt hårt arbete och krävde mycket arbetsfolk, men innebar också en stor portion samvaro, som engagerade grannar, släkt och vänner samt barn.

Törsten släcktes med svagdrika och som mellanmål bjöds på kaffe och kanelbulle. Då höet hade torkat så kördes det till ladorna, där barnens uppgift ofta var att komprimera höet genom att stampa ner det.

Fotot är taget 1957 vid Bugaviken, där fotografen står med ryggen mot viken.

Heraldiska vapnet

Rönö socken- och församlingsvapen symboliserar gruvverksamheten i Kåreholms koppargruva samt branden i Kungsgården. ”T” symboliserar korset i Rönö kapell och korset i den nuvarande kyrkan som omgav kapellet.

Vapnet är inte registrerat hos Svensk Vapen-register och är således inte officiellt.

Medlemskortet i hembygdsföreningen

På den ”gamla goda tiden” skrev man ut medlemskort, där sigillet med en sol och tre kullar symboliserar Rönö – ”Den bergiga och steniga ön”. Medlemsavgiften betalades kontant till kassören.

Nu blir du medlem i Bygdeföreningen genom att betala in medlemsavgiften på Bankgiro 5732-5409 samt anmäla dig genom kontaktformuläret. Det går naturligtvis bra att också kontakta någon i styrelsen.

Rönö å – 1957

Bilden är tagen från den bro som gick över ån och visar karakteristiska och tidstypiska mahognybåtar. Bron är riven och båtarna är numera gjorda i plast eller aluminium.

Sjöbergavägen

Jenny vilar mot grindstolpen vid Sjöbergavägen ner mot Bugaviken i ivrig väntan på farmor och farfar som ska komma, från stan. Bilden är tagen 1978 eller 1979.

Skog och mark kunde hållas öppna tack vare betande kor. I september 2016 var marken otillgänglig, men öppnas nu successivt upp i det pågående röjnings- och gallringsarbetet.

Antika kartor

Antika kartor efterlyses! Det torde finnas en hel del gamla kartor i skrivbordslådorna hos oss Rönöbor och styrelsen välkomnar därför alla bidrag.

Kartan på bilden är daterad 1850 och visar fastigheten Stäk. De yttre gränserna är fortfa-rande desamma, men i övrigt har en hel del hänt under c:a 170 år.

Ett kåseri om att vara Rönöbo

Läs Lars Glimborgs kåseri om att vara Rönöbo i förskingringen, som skrevs till hembygdsföreningens 50-års jubileum 1992.

Ett kåseri om bygden, liv och leverne, natur och kultur. För dig som vill få en roande beskrivning av bygden och samt en historisk tillbakablick.

Läs och ladda ner kåseriet .

Dagbok från Vintersbo 1907 – 1919

Läs och ladda ner dagboken

Stäks handelsbod

I Rönö fanns förutom handelsboden i Linneberga även Stäks handelsbod, som var en fullservice handelsbod med bland annat bensinmack och källare där man förvarade bland annat fisk. På fotot ser man även att vändplanen vid Stäks brygga utgjorde ändhållplats för Rönö-bussen.

Många är de anekdoter som Rönöbor och sommargäster kan förtälja om liv och leverne i och omkring handelsboden.

Hembygdsföreningen 50 år

Lördagen den 26 juli 2003 firade Rönö hembygdsförening sin 50-åriga tillvaro på hembygdsgården Segerbo. Lagom till festligheterna som startade kl. 13.00 förvand-lades en mulen förmiddag med hotande regn till en strålande eftermiddag. Läs mera …

Färja för transport av kreatur

Den avbildade färjan användes för transport av kor mellan fastlandet och Lilla Rimmö. Färjan är byggd i början på 1920-talet.

Bro över Rönö å

På 50-talet byggdes en bro över Rönö å, som gick ungefär vid halva ån, räknat från den nuvarande bron. Skjulet, som fanns på Vintersbo-sidan av ån, tillhörde familjen Cronberg, dåvarande ägare av Vintersbo Herrgård.

Bilden som är tagen av Lars Waernhoff på 70-talet kan också beskådas i ågalleriet.

Äventyr på isflak

I sommarvärmen 2018 är det skönt att svalka sig med denna bild, som finns i Lars Waernhoffs arkiv. Foto är taget på 50-talet utanför Hästö.

Brygghus vid Stäk

Lars-Rune Stäke har bidragit med en spännande dokumentation. Vid Vintersbo-korset i Stäk har det funnits ett s k brygghus, som successivt har raserat. Kvar finns en tegelhög och några ruttna stockar ingömda i slånbärsbuskar. Fotot är från 1960-talet.

Brygghuset användes som tvättstuga och i den förvarades även diverse fiske-redskap.