Bland Mats Mattsons dokument fanns en reflektion över större förändringar i Rönö  under perioden 1950 till 2010. Reflektionerna var nedtecknade i punktform och jag har valt att omforma dessa punkter i löpande text samt komplettera Mats punkter med egna reflektioner.

Förändringarna under 60-årsperioden ligger i linje med förändringar i landsbygden i stort. Vi som bor i Rönö eller har vår sommarstuga här kan dock skatta oss lyckliga för att landsbygden fortfarande är levande samt att det havsnära landskapet bjuder på många fina naturupplevelser.

I början på 50-talet hade Rönö ca 400 församlingsmedlemmar och var en egen kommun fram till 1952. Ca 80% av de bosatta livnärde sig på småskaligt jord- och skogsbruk. I Rönö fanns 50-talet gårdar och torp med djurhållning och mjölkproduktion. Även fiskeverksamheten med notfiske vintertid var relativt omfattande. I Rönö fanns dessutom många hantverkare (ca 10%) såsom snickare, målare, skomakare, en smed, montörer och en sömmerska.

I Rönö fanns tre skolor och lika många speceriaffärer. Föreningslivet blomstrade  och man kunde räkna in ca 20 föreningar och sammanslutningar.

De första fritidshusen uppfördes i början av decenniet och detta blev starten till det Rönö som vi kan betrakta idag.

På 2010-talet är Rönö integrerat med Norrköping och har ca 140 församlingsmedlemmar. Jord- och skogsbruket har konsoliderats och rationaliserats. Vi har 10-talet lantbruk som sysselsätter ca 6% av befolkningen. I stort sett finns inga ”gamla tidens” hantverkare kvar. Skolorna och affärerna har avvecklats och antalet föreningar har halverats.

Inslaget av fritidshus har blivit dominant och antalet har vuxit från en handfull till ca 220 hus.

Trots alla dessa förändringar så tycker jag att Rönöbygden, i dagsläget, fungerar väl. På 20 kilometers avstånd finns all nödvändig service – en välförsedd livsmedelsbutik, apotek, vårdcentral, skolor etc..

Tillgången på lokala hantverkare och entreprenörer är god och de är dessutom mycket skickliga inom sitt kompetensområde. Under de senaste åren har dessutom en handfull yngre familjer valt att bosätta sig i Rönö, vilket naturligtvis är ytterst glädjande.

Sammanfattningsvis så synes konsolideringen och rationaliseringen fortsätta och sommargästerna samt de yngre familjerna blir fler.

Att Rönö är en levande landsbygd råder det ingen tvivel om!

 

Stefan Jakas